Ny rapport om (integrering) inkludering på svenska

Hur ser den finlandssvenska integrationsstigen ut, vilka är förutsättningarna och finns det hinder? Den 16 december 2021 publicerade FSL – Finlands Svenska Lärarförbund – en rapport som vill ge svar på just de frågorna. Som upphovsman till rapporten står Max Willamo, student i rättsvetenskap. I samband med publiceringen arrangerade FSL ett informationstillfälle i vilket även Henrika Nordin från Bildningsalliansen, Emina Arnautovic, integrationssakkunnig vid Folkhälsan samt Ida Kauppila från projektet Språkstark i Pjelax skola deltog.

Redan i inledningen till rapporten konstateras att Integration är ett otroligt komplext tema. Willamo lyfter fram att varje enskild person som kommer till Finland, oberoende orsak, ska bemötas individuellt och att varje enskild persons individuella behov ska tillgodoses. Samtidigt konstaterar han att aktörerna på integrationsarenan är många. Vi har staten som tillsammans med kommunerna, NTM-centralerna, arbets- och näringsbyråerna (AN-byråerna), tredje sektorns organisationer, föreningar, bildningstjänster, institut och civilsamhället som i en ideal värld alla ska samarbeta för en smidig och lyckad integrationsstig för alla.

Rapporten är tänkt att fungera som ett klargörande och redogörande verk. Materialet som Willamo använt sig av består av relevant lagstiftning och dess bakgrundsarbete, projekt och deras webbplatser, kommunernas integrationsplaner och deras webbplatser samt rapporter och redogörelser om integration på svenska. Målet med rapporten är att göra en djupdykning i integration på svenska i Finland och att, som han skriver:

skapa en klar bild av hur migrationsprocessen fungerar i Finland och den lagstiftning som finns kring den
redogöra för hur den svenska integrationsstigen ser ut och lagstiftningen kring integreringen av invandrare i Finland
förklara problematiken som finns inom integration på svenska och beskriva dess hinder och förutsättningar
ge klarhet i nyckelbegrepp inom temat integration och invandring
rapportera om de tillgängliga resurserna inom området integration som Svenskfinland har att erbjuda.

För att komma tillrätta med den terminologi som används i rapporten ingår ett avsnitt med definitioner i vilket Willamo lyfter fram sina tankar om varför det är bättre att prata om inkludering framom integration, något som jag bara kan hålla med om: För att skapa ett mer inkluderande samhälle och för att i långa loppet skapa meningsfull förändring; är enligt mig användningen av ”inkludering” istället för ”integration” en bra början. I motsats till integration är inkludering nämligen en tvåvägsprocess.

Den svenska integrationsstigen
Som invandrare i Finland ska man rent juridiskt kunna välja mellan att integreras på finska eller svenska, ändå är förutsättningarna att integreras på svenska klart sämre. Som Willamo skriver beror detta på kommun och vilken beredskap man har. I praktiken är integration på svenska enbart möjlig i en enspråkigt svensk eller en tvåspråkig kommun där strukturerna finns. Hela stigen, starkt förkortad ser ut som följande:

valet av språk

den inledande kartläggningen

integrationsplanen

integrationsutbildningen

integrationen i civilsamhället.

I samband med att stigen beskrivs väcks också frågetecken kring hur väl informerade de personer som kommer till Finland blir. Vet de vilka möjligheter till val av språk som finns och vad deras val på riktigt innebär för deras liv i Finland?

Precis som utlovat uppmärksammas i rapporten också hinder till en lyckad integration/inkludering och i samband med detta fäster jag mig speciellt vid Willamos egna tankar kring skillnad mellan vad som kan anses lyckat och vad som misslyckat. Så här skriver han:

”Desto mer jag fördjupar mig i vad integration egentligen innebär: inser jag mer och mer att skillnaden mellan lyckad och misslyckad integration i stort sett handlar om attityder – sociala konstruktioner om vad det betyder att vara ”finne” – en gränsdragning mellan infödda finnar och s.k. utlänningar. Attityder hos befolkningen i stort och hos de myndigheter som tillhandahåller integrationstjänster. Andrafieringen av invandrare och den kulturella och nationella chauvinismen hos den finska befolkningen gör att integrationen blir ett vi–dem fenomen. I utredningen Kan vi stå till tjänst? av Helander et. al. understryker författarna detta genom att bl.a. påpeka att integration inte är en envägsprocess utan ett samhälleligt ansvar och att integrationen av invandrare ofta stävjas av befolkningens fördomar och rasism.”

Vilka är då hindren? Här är några han noterade:

Det saknades en kartläggning av den svenska integrationens nuläge i den integrationspolitiska redogörelsen. Det är svårt att utveckla integration på det svenska språket när det saknas en uppfattning om hur den ser ut på nationell nivå.
Svårt att få tillräcklig undervisning i svenska någon annanstans än i svenska Österbotten.
Brist på kurser vad gäller integration på svenska.

Och avslutningsvis tar Willamo upp något som vi också många gånger har noterat under de år vi jobbat med Stig in-projekten: integrationen i Svensk-Finland tar sig ofta formen av projektbaserat arbete. Det är fint att medel utlyses till den här formen av projekt, vi är mycket tacksamma för de möjligheter som ges. Men kontinuitet saknas. Byggandet av permanenta strukturer är inte möjligt när finansieringen ser ut som den gör.

Förutsättningar nämns naturligtvis också i rapporten, vad krävs? Här lyfts fram att vi ska använda det som fungerar. Dela know-how och best practises vilket nu exempelvis görs vid Integrationsdagarna och i gemensamma samtal och diskussioner. Vi behöver se till att de lärare och kommunalt anställda som indirekt arbetar med integration har tillräckliga kunskaper om detta. Att deterbjuds utbildning och fortbildning. Som konkret förslag för integrationsarbetet som helhet ges att man kunde grunda en så kallad påverkansgrupp för integration på svenska i vilken intresserade av integration och av integration påverkade branscher kunde medverka. Här nämns också att vi fortsättningsvis behöver värna om det goda som görs i tredje sektorn och se till att den sektorn och invandrarna hittar varandra.

Läs gärna hela rapporten som kan laddas ner från FSL:s webbsida, här: https://www.fsl.fi/pa-gang/uttalanden/5619-svenskfinland-kan-inte-missa-integrationstaget-finns-outnyttjad-potential