”Inklusivitet borde vara en pågående process”

Emmanuel Acquah, verksam vid Åbo Akademi, har inom sin forskning fokuserat på olika aspekter av hur minoriteter bemöts i samhället och vad lärare behöver för att vara inkluderande i sin undervisning. Han nämner tre nyckelord för detta: kulturell, språklig och sensitiv. I artikeln ”Inklusivitet kräver ett modifierat system” publicerad i tidningen Arena (2021) öppnar han upp en del av sina tankar. Vårt samhälle blir alltmer mångkulturellt vilket utgör en del av bakgrunden till Acquahs intresse av den här tematiken. Med de undersökningar som han gör och de insikter och den kunskap de resulterar i, vill han bidra till att förbättra undervisningen och lärarutbildningen.

De nyckelord som inledningsvis nämndes borde enligt honom genomsyra lärarens sätt att planera och genomföra undervisning. Han menar att vi borde bli bättre på att ta till vara den kulturella kunskap och de kulturella traditioner som finns i heterogena klassrum. Att vi ska ge utrymme för exempelvis alla de språk som finns där och ta möjligheten att visa att alla kulturer är viktiga, inte enbart majoritetskulturen. Det här är av vikt eftersom barn och unga som upplever att den person de är och den kultur de representerar inte ”får plats”, löper större risk för att få det svårare i skolan.

Acquah diskuterar jämlikhet och påpekar att det finns en skillnad i de två olika begreppen jämlikhet (equality) och rättvisa (equity): ”ett jämlikt samhälle betyder inte automatiskt att alla behandlas och möts rättvist. Detsamma gäller i skolmiljön”. Han diskuterar även skillnaderna i inklusivitet och integrering. I en inkluderande undervisning existerar olika kulturer sida vid sida och det som sker i det gemensamma rummet är en tvåvägsprocess istället för en envägsdito. Alla lär av alla.

Som när det gäller så mycket annat här i samhället och livet som sådant säger Acquah att vi behöver börja med oss själva. Vi behöver utmana vår partiskhet (bias) och ifrågasätta den. Vi ska heller inte vara rädda för att diskutera eventuella snedvridna bilder av kulturer eller minoriteter eftersom förståelse föds i dialog.

Här kan du läsa hela artikeln:

---