Redan under Stig in1 reflekterade vi inom projektet en hel del kring det att vara förälder. Alldeles speciellt på hur det är att vara förälder i ett annat land och i en annan kultur än det du växt upp i. Med ett annat bildningssystem och andra sätt att se på vad som förväntas av dig som förälder. En av de forskare vi då bjöd in var Laid Bouakaz filosofie doktor, verksam vid Malmö högskola som lektor och forskare. 

Laid Bouakaz

Bouakaz har forskat en hel del kring föräldrasamverkan sedan han år 2007 disputerade med sin avhandling Parental involvement in school: What promotes and what hinders parental involvement in an urban school. En avhandling i vilken han dels ville se vad som främjar respektive hindrar föräldrasamverkan i en grundskola med elever i skolåren 6-9 belägen i ett invandrartätt område, dels bättre förstå hur man kan stödja dessa föräldrar.  

Under konferensen Fokus Föräldrar – resurs eller utmaning (8-9.4.2019) talade Bouakaz kring det att goda föräldrarelationer naturligtvis är önskvärda, men att det inte alltid är så lätt att skapa och bygga på dessa när lärare och föräldrar har så pass olika erfarenheter av skola och undervisning. Olika synsätt, missförstånd eller känslan av att inte känna igen sig skapar klyftor som vi behöver överbrygga för elevens bästa. 

Varför är det så viktigt att involvera föräldrarna i skolan och då främst föräldrar som kommer till Sverige (i det här fallet) från andra kulturer? På den frågan svarar Bouakaz att det i ett Sverige som blir allt mer heterogent är viktigt att arbeta för en lyckad integration och en lyckad inkludering. Detta eftersom en misslyckad integration, ökad segregation och eventuellt ökat socialt utanförskap hos föräldrar och deras barn ofta uppfattas som orsaken till en mängd allvarliga problem. Den fråga han därmed vill ställa lyder: Hur kan man på bästa sätt förhindra föreställningar om att det är det mångkulturella samhället som är källan till segregation, utanförskap, brott, skolmisslyckanden samt våld och vandalism i skolan? Vad kan föräldrarna och skolorna göra tillsammans för att lyfta fram de positiva sidorna med Sveriges nya kosmopolitiska befolkning? 

Sammanfattningsvis nämner Bouakaz tre stora utmaningar som skolor i invandrartäta områden står inför: 

  • Pedagogiska utmaningar som bl.a. innefattar elevernas språkutveckling och olika pedagogiska verktyg så att eleverna uppnår målen. 
  • Disciplinära utmaningar, som bl.a. handlar om hur man ska agera om eleverna har ordningsproblem eller riskerar att hamna i kriminalitet. 
  • Sociala nätverksutmaningar som bl.a. handlar om hur man kan skapa goda kontakter med föräldrar och övriga aktörer utanför skolan. 

Den forskning som Bouakaz bedrev bestod av två sinsemellan sammankopplade delar. Dels en forskningsinriktad del i vilken han ville öka förståelsen för vad som hindrar eller befrämjar föräldrarnas engagemang. Dels en skolutvecklande del där Bouakaz bedrivit aktionsforskning och själv deltagit i aktiviteter som syftar till att få föräldrarna att förstå och engagera sig i verksamheten i sina barns skola.  

Bouakaz nämner två olika former av föräldrasamverkan: skolfokuserad och hemfokuserad där den första kännetecknas av föräldraaktivitet på systemnivå (exempelvis delta i klassrummet eller närvara vid möten i föräldraförening) och den andra innebär sådant som att föräldern hjälper barnet med skolarbeten, ser till att det får en god frukost före skolan etc.  

När det kommer till hemfokuserad föräldrasamverkan ser många av lärarna den rollen som viktigare än den skolfokuserade. Ingen lärare betonade exempelvis att föräldrarna borde ta del av beslutsfattande i skolan utan ser hellre att föräldrarna hjälper, stödjer, stimulerar och fostrar sitt barn. Då det kommer till den skolfokuserade föräldrasamverkan nämner en av lärarna i undersökningen att det innefattar bland annat att föräldrarna tar kontakt med skolan när de har något att diskutera och inte enbart väntar på att skolan ska göra detsamma. 

Hinder för båda typerna av samverkan kan utgöras av att man som förälder upplever att man inte kan språket tillräckligt bra, att man inte vet hur barn uppfostras i det aktuella landet eller att man kanske har negativa attityder till skolan som fenomen eller landet ifråga. När det kommer till  språket kan det naturligtvis också från skolans håll upplevas som ett hinder, att man inte riktigt vet hur man ska kontakta och föra dialog med föräldrarna för att om möjligt involvera dem mer. 

I sin forskning och genom det projekt som genomfördes, lyfter Bouakaz fram såväl komplexiteten i frågan om föräldrasamverkan och hur nämnda hinder kan övervinnas. Han menar att föräldrasamverkan behöver ses som en långvarig process där det krävs engagemang, öppenhet, dialog och kontinuitet för att skapa starka band mellan skola och föräldrar. 

I boken Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor (2009) kan man läsa mer om den undersökning som gjordes: https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/lararutbildning-och-pedagogik/etik-och-mangfald/foraldrasamverkan-i-mangkulturella-skolor/#show    

Vill du läsa Bouakaz doktorsavhandling hittar du den här: http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404438/FULLTEXT01.pdf 

Att behålla mitt och lära mig något nytt – Föräldraengagemang i mångkulturella miljöer (rapport, 2012):  http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1410573/FULLTEXT01.pdf

I nästa inlägg kommer ni att få stifta bekantskap med professor Magnus Dahlstedt vars forskningsintresse ligger i föräldraskapet som villkorad resurs! 

/ Linda Ahlbäck 

Leave a Reply