Istället för den utlovade texten kring Laid Bouakaz forskning, kommer istället här ett inlägg om en rykande färsk kartläggning kring finlandssvensk forskning om integration! Bouakaz forskning får ni bekanta er med i augusti.
Under vårvintern 2021 deltog undertecknad i ett informationstillfälle och en workshop som arrangerades av Migrationsinstitutet i samarbete med Bildningsalliansen. Syftet med tillfället var att berätta om den kartläggning som var på gång och samtidigt komplettera kartläggningen med deltagarnas erfarenheter kring genomförd forskning och deras syn på vad de eventuellt upplever fattas. Erfarenheter som nu finns samlade och hittas under rubriken ”Fältets röster för kommande forskning” i del II av den nu publicerade rapporten.
Enligt projektledare Magnus Enlund, initierades kartläggningen eftersom man noterat att det saknas en helhetsöversikt över den forskning som bedrivits kring finlandssvensk integration. Men då det trots allt gjorts en hel del arbete på fältet, ville man göra en insats för att se över befintlig forskning och vad den fokuserat på. Och i det arbetet förhoppningsvis identifiera luckor, där det eventuellt finns behov för kompletterande forskning. Utöver detta ville man inom projektet även skapa en bas för koordination av integrationsrelaterad forskning i Svenskfinland samt något slag av plattform som förenar forskare med fältet, dvs alla de som jobbar med integrationsrelaterade frågor. Medel för projektet hade sökts och beviljats av Svensk-Österbottniska Samfundet.
Arbetet har utförts av doktoranderna Liselott Sundbäck och Magdalena Kosova och i kartläggningen svarar de i huvudsak på fyra frågor:
- Varför har det forskats i ämnet svensk integration? Vilket har syftet varit?
- Hur har det forskats, vilka metoder har använts? Och vem har forskat?
- Vad har det forskats i, vilka teman har vi forskning kring? Och vice versa, vad har det inte forskats i?
- Var har det forskats, i vilka regioner har det forskats, hur ser den geografiska spridningen ut?
Slutligen görs även en kronologisk analys där doktoranderna ser över när det har forskats, under vilka tidsperioder.
Eftersom det inte finns mycket vetenskaplig forskning kring svensk integration har doktoranderna valt att definiera forskning relativt brett. Man har använt rent vetenskapliga, referentgranskade avhandlingar men också tagit med kartläggningar, centrala projektslutrapporter samt pro gradu- avhandlingar och examensarbeten. De har valt att begränsa materialet till texter som har en målsättning, en klar struktur och där författaren använder sig av en klar forskningsmetod. Medieinlägg (tidningsartiklar, radiointervjuer, tv-klipp), broschyrer eller klart politiskt relaterade publikationer har inte tagits med. Inte heller pågående forskning i större utsträckning än att man nämner några som man under arbetets gång fått vetskap om.
Var finns då luckorna?
Sundbäck och Kosova konstaterar bland annat att de stött på väldigt lite forskning kring invandrarföreningars perspektiv eller andra generationens invandrare samt äldre. Vidare menar de att frågor kring hälsa och välmående samt psykisk hälsa/ohälsa väldigt sällan lyfts upp. Inte heller har de kunnat identifiera forskning med långtidsperspektiv eller uppföljande studier.
Här finns alltså forskningsbehov som vi gemensamt har att ta tag i för att framöver ha större möjlighet att arbeta erfarenhetsbaserat och med rätt insatser för integration i Svenskfinland.
Här kan du läsa mer om kartläggningen.
Text: Linda Ahlbäck
Leave a Reply