Publicerad den 30 november, 2017 av Hannah Dang, socialarbetarstuderande
Konferensen se (på) mig i Vasa (24.11.17), talade Lotta Forsmans föreläsning ”undervisning som öppnar dörrar och bygger broar” särskilt till mig, eftersom jag identifierar mig som flerspråkig och pratat vietnamesiska hemma och svenska i skolan. Hela min skolgång har jag fått höra att kunna flera språk är en rikedom, jag antog att rikedomen var att man kunde prata över språkgränserna och hade ingen aning om att det faktiskt kunde betyda ekonomisk rikedom. Dessutom har man som flerspråkig också kognitiva-, och sociala fördelar. Wow, vilken vinst alltså!
Genom Lotta Forsmans föreläsning, kändes det som om jag systematiskt checkade av hur min skolgång varit. Jag känner mig väldigt lyckligt lottad och överväldigad över hur mycket arbete och tankeverksamhet som ligger bakom en uppbyggd undervisning för flerspråkiga. Jag lyfter på hatten för alla lärare som arbetar med detta dagligen.
Hur lyckades jag i min skolgång? Vi var fyra vietnamesiska barn som började lågstadiet tillsammans, lyckligtvis i samma klass också. Utöver den vanliga skolundervisningen fick vi även extra undervisning i svenska några timmar i veckan. Vår lågstadielärare var guld värd och gav oss individuellt stöd när det behövdes och transspråkandet (translanguaging) såg han snarare som en resurs än en belastning i lärandet. Utöver fick vi även hemspråksundervisning två timmar i veckan, vår entusiasm lyste med sin frånvaro. Vi förstod inte då, att ett starkt modersmål var en inkörsport till att lära sig andra språk. Vi upplevde istället det var orättvist att vi måste stanna längre i skolan jämfört med de andra skolbarnen.
I och med mina socialarbetarstudier har jag hamnat att aktivt reflektera över min livshistoria. Att komma ifrån en låg socioekonomisk bakgrund är inte lätt, vilket gjort att min utgångspunkt i livet varit svårare. Jag ser många riskfaktorer som kunde ha stjälpt min skolframgång. Men med det stöd jag fått från min omgivning i kombination med min envishet, målmedvetenhet och inre styrka har jag lyckats ta mig dit, var jag är idag.
Min hälsning till de som befinner sig i samma situation som jag varit i vill jag citera Lilla Sportspegelns programlåt ”är början svår, blir resten lätt…”
