HUR KAN VI MÖTAS?

Publicerad den 20 november, 2017 av Laura, socialarbetarstuderande

Stig in konferensen “Hur kan vi mötas?” var den andra av tre tillfällen vi som praktikanter inom studier i socialarbete vid Social- och kommunalhögskolan, haft möjlighet att delta i för att lära oss mera om invandring. I denna konferens stod invandrarkvinnor i fokus och hur vi som tjänstemän i vår yrkesroll skall bemöta dem och hur kvinnorna själva kan få möjligheter att påverka sina liv.

Konferensen inleddes av Sabine Gruber från Linköpings universitet, med en presentation om mödravårdens bemötande av kvinnor och män med olika etniska bakgrund: tolkpraktiker och kulturtolksdoulor. Kvinnornas rätt att ha en tolk är en grundläggande fråga, sett både ur ett rättighetsperspektiv och genom en rättighetsdiskurs. I en jämlik mödra- och förlossningsvård skall klienter kunna vara delaktiga i sjuk- och hälsovården. Det är en förutsättning för att kunna säkerställa en hög kvalitet av vården. De paraprofessionella insatserna blir en del av välfärdsarbetet, och de ges av en ny frontlinjepersonal som förmedlar välfärd till medborgare med migrantbakgrund. Kulturtolksduolor hjälper kvinnor med invandrarbakgrund genom graviditeten fram till förlossningen, och de har en stor roll hur samtalet utvecklas under hela processen.

Den första dagen avslutades med att Pirjo Lahdenperä från Mälardalens högskola i Sverige, höll en presentation om interkulturell kommunikation mellan familjer med migrationsbakgrund och dagvård, skola och hälsovård. Också hon tog fram hur viktigt det är för brukarna att ha rätt till en tolk och att om tolk inte erbjuds kan det få negativa konsekvenser för deras hälsa.

På fredagen inledde Marja Tiilikainen, forskare från Migrationsinstitutet i Finland, sin presentation om invandrarmödrar och integration. Presentationen handlade om invandrarkvinnors integration i det finska samhället. Det finska samhället betonar en integration genom arbetslivet som en lyckad inkludering, men invandrarkvinnor med barn faller ofta utanför detta synssätt. Tiilikainen ställde också frågor som: när är man finländsk och hur formas identiteten i en ny social kontext? Mitt svar efter dagens diskussion kan sammanfattningsvis vara att identitet är mångfassetterad både som begrepp och innehåll.

Konferensen avslutades med att Habiba Ali, stadsfullmäktigeledamot i Esbo, höll en presentation om hur invandrarkvinnor aktiveras i Finland. Hon berättade om sitt eget liv som andra generationens invandrare från Somalia. Hon tog fram på vilka olika sätt det kan vara svårt för invandrarkvinnor i det nya samhället, utmaningarna i själva integrationsprocessen och kvinnornas fortsatta framtid i Finland. Hon betonade vikten av att organisera informationen till invandrare.

Språket verkar vara den största utmaningen vid inkludering i samhället och det är en förutsättning för delaktighet. Därför är det viktigt med tolk, mobilisering av tredjesektorn och kulturtolkningsdoulor. Som tjänsteman är det viktigt att bemöta brukarna med ömsesidigt förtroende och respekt.

Leave a Reply

%d bloggers like this:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close