Publicerad den 26 juni, 2017 av Robert Runeberg
Min mamma var flykting under fortsättningskriget. Hon flydde till Sverige. När kriget var slut kom hon tillbaka till Finland och slutade vara flykting. Men när slutar våra syriska, irakiska, afghanska, somaliska flyktingar vara flyktingar? När de kommer till Finland? Då är ju deras flykt över. Eller när de får uppehållstillstånd? Eller är dom flyktingar hela sitt liv om dom inte far tillbaka till sina hemländer?
Mamma kallades krigsbarn i Sverige. Hon bodde hos släktingar i Göteborg. Hon var tacksam för all vänlighet som visades henne och hon var ödmjuk. Det passade henne inte alls så den två år långa flykten satte djup spår i henne.
Efter åren i Göteborg höll hon inte kontakt med släktingarna i Göteborg och ville aldrig tala om den tiden.
På Inrikesministeriets seminarium den 15 juni 2017 presenterades Åres modell för flyktingmottagning. Åre tar emot 150 kvotflyktingar/år vilket är ganska mycket med tanke på att kommunen har bara 11.000 invånare. Dom gör det så bra att över 65% har riktiga jobb efter bara två år och 90% stannar i kommunen. Martin Söderström och Mattias Sjölundh från Åre berättade om hur detta blivit möjligt. Om arbetslivskonsulter, om samarbete över gränser men det jag främst noterade var att de inte jobbade med flyktingar utan med medmänniskor. När en flykting kommer till Åre välkomnas hen med orden: ”Du är inte längre en flykting; nu har du kommit fram och du är hemma.” Ungefär så.
Robert Runeberg, Innehållsansvarig för projektet.
